Monsunsoppa
"...när jag låg i Stenungsunds farvatten och trimmade "Monsunen"lyckades jag experimentera fram en fisk och musselsoppa som på allvar kunde tävla
med den man får i Saintes Maries-de-la Mer på Camargue..."
Vrakevik öppnar sin famn mellan tvärbranta, svartröda hällar,
ödsligt romantisk, med solhettad snäcksand och tångvall och svallgrus,
Koljefjord glasklara böljor de rulla så makligt och trivsamt
in på det grunda i viken, där blåmusslor skimra emot mig
när jag ror dit i min följbåt och lämnar Monsunen för ankar.
Dagen är härlig och varm, och jag hoppar i sjön ifrån ekan,
drar den vid fånglinana in till den ensliga, främmande stranden,
njuter en stund av att vandra där fram och tillbaka och titta
ut mot min älskade speljakt, vars vinröda barkade segel
stå så oändligt vackert i färg emot himmelens azur.
Genom kajutans små fönster syns glittret från fjorden, och skrovet
speglar sin ljusgröna färg så förtjusande vackert: Jag ropar:
- Hej min Monsun! Och hon svarar! Hon sänker sitt bogspröt och klyvarn,
upplagd i bukter till tork över bogstag och back, börjar fladdra.
Allting ombord i min båt tycks förnimma min kärlek och omsorg.
Allt, ifrån hyllor och skåp i kajutan till vimpeln på toppen,
har jag med känslighet format och nu är det äntligen sjöklart,
nu är var sak på sin plats. Hon är rustad, min kryssning kan börja.
Medand jag vadar omkring ibland blåmusslor känner jag plötsligt
fisksoppans doft ifrån grytan som nu börjat koka i skansen.
Så känns i Genua och i Marseille, Ventimille och San Remo
Fisksoppans kryddiga, löksöta lukt ifrån skutor i hamnen,
från naviceller och briggar och smärre skonerter som segla
mellan Provence och Ligurien och ända till Grekland och Smyrna.
Kolefjord skimrar ju också så Medelhavsblå nu i juni.
Själv har jag seglat på Spanien, Palermo, Bizerta och Tunis
både med svavel och fikon, med klippfisk och apelsiner.
Då åt man fisksoppa jämt och drack två liter lantvin om dagen,
sov några timmar i veckan och mådde förträffligt i värmen.
Nog sagt om det! Här i Vrakevik har jag det bättre.
Tre sorters musslor jag fann som ska ner i min kokande soppa,
och därför ror jag ombord. Men här har ni receptet på soppan:
Ett kilo fisk per person, tjugo musslor och dill och persilja
kokas och mosas tillsammans med nykokt potatis och silas.
Då har man redan buljongen och bäst blir det alltid med lever.
Huvuden, fenor och stjärtar och rom tar man med, det är självklart.
Sätt lite morötter till, lite gräslök, nyhackad persilja,
och sist en äggula, vispad i mjölk, låt det puttra, servera
soppan till vitt bröd och ost, det gör jag, och jag bjöd härom dagen
två stycken läkare och en grevinna på just denna soppa.
Soppan gick åt, och grevinnan som först inte ämnade smaka,
sa, när hon fått första skeden: -Jag älskar dig! Härliga soppa!
Hennes förtjusning och barnsliga glädje gav uppslag till dikten.
Sjung den, min vän, när du själv fått din soppa ordentligt serverad,
om den är kokhet så blir den just lagom när sången förklungit.
Den ultimate Evert Taube samlingen
Till sidans början
