Albert och Lilly
Albert och Lilly
Jag vill besjunga för eder som lyssner därpåhur den rikaste flicka blir olycklig ändå
när hennes fader vill nedtysta den kärlekens röst
som ropar ur hennes bröst.
Det var en sjöman från Stockholm.
Det var en flicka av börd.
De hade så rasande bråttom att i lust och i nöd
hålla så troget tillsamman och bilda ett hem.
Men det gick ej så bra för dem.
Enligt Citeringsrätten visas bara en vers eller refräng (upphovsrättslagen § 22)
Titeln Albert och Lilly är redan inkluderad i länkarna
CDon.com säljer nytt
Tradera är auktion av beg.
(Nemesis Divina)
Jag vill besjunga för eder som lyssner därpå hur den rikaste flicka blir olycklig ändå när hennes fader vill nedtysta den kärlekens röst som ropar ur hennes bröst. Det var en sjöman från Stockholm. Det var en flicka av börd. De hade så rasande bråttom att i lust och i nöd hålla så troget tillsamman och bilda ett hem. Men det gick ej så bra för dem. Men jag ber: Akten er, att de trogna hjärtan åtskilja! Hellre då sjung som så: Vi få se hur det kan gå! "Jaså du går med matroser", sade flickans far "Jag har aldrig sett på maken i alla mina dar! din uppfostran, din ställning skall den kastas bort? Det går ej! Det är för hårt! Du, en dotter till en generalkonsul, du skulle nöja dig med att bli sjömannens fru!" "Snälla Pappa!" bad flickan. Han hörde ej på. Hon fick ej med sin älskling gå. Men jag ber: Akten er... Ja, så blevo de skilda, sjömannen for ut, gick till sjöss, gick framåt, tog examen till slut. Men till flickan blev sagt att han omkommen var (en nödlögn av hennes far). Men vår Albert, ty så var den sjömannens namn, seglar nu som kapten ifrån hamn och till hamn, medan Lily fick ta en som hon ej höll kär, för att rädda sin fars affär. Men jag ber: Akten er... Nu blev det dåliga tider och pengar gick åt! Generalkonsuln dog, det blev sorger och gråt. Hon fick ingenting ärva, blev skild från sin man, som numera hända kan. Stackars flicka, där stod hon och fann intet stöd, knappast kläder hon hade och ej dagligt bröd. I de bästa familjer har sådant ju skett, det ha ni väl alla sett! Men jag ber: Akten er... För att slippa från skammen, från sladder och sorg, emigrerade hon, hon for till Göteborg. Och en vårdag så härlig i strålande sol tog hon båten till Liverpool. Första klassen var ej alls att tänka uppå, hon tog tredje, det enda som hon kunde få. Nu hör man telegrafen slå "klart i maskin" och landgången drages in. Men jag ber: Akten er... Vad man läser i böcker av underligt slag överträffas i livet, ja, mest varje dag. När nu Lily på gångbordet förut skall gå, vem tror ni hon möter då? - Blek hon vacklar mot relingen och sjunker ner när framför sig kaptenen, sin Albert hon ser. Men med sådana möten är allt inte slut - det finns mycket att klara ut. Men jag ber: Akten er...
Den ultimate Evert Taube samlingen
Till sidans början
